Genom mänsklighetens historia har tillgången till friskt vatten varit avgörande för var vi har kunnat bosätta oss. Under tiden innan människan blev bofasta jordbrukare förlade hon sina boplatser vid vattendrag. Det var även vid floder och bäckar som de första permanenta bosättningarna växte upp. Floderna gav tillgång till friskt vatten samtidigt som de erbjöd ett sätt att bli av med människornas exkrementer. I dag är tillräcklig tillgång till friskt vatten fortfarande ett stort problem i många områden, samtidigt som många fattigare samhällen fortsätter förstöra sina floder och kuster med industriella avfall, sopor och mänskliga exkrementer.
Civilisationens vaggor
Redan 3500 före vår tideräkning hade man utvecklat täckta avloppssystem i Indusdalens välutvecklade städer. Från samma tid finns tecken på avloppssystem i bosättningar på Orkneyöarna och Mayakulturen, som uppstod i dagens Mexiko och Centralamerika cirka 2600 f.v.t., hade också utvecklade avloppssystem. Det är tydligt att behoven ledde till innovationer på flera platser på jorden oberoende av varandra.
Långt innan dessa avloppssystem hade kommit till användning hade man i Kina kommit på ett sätt att säkra vattentillgången. Det finns tecken på att man grävde brunnar i Kina för så länge sedan som 6000 f.v.t..
Man kan därför stå undrande inför att man i de industrialiserade länderna i Europa var tvungen att uppfinna hjulet igen. Förmodligen talade inte politikerna, som behövde lösa problemen, och teknikerna, som löste problemen, och historikerna, som kände till tidigare civilisationers lösningar, med varandra.
Industrialisering och urbanisering
Under Europas industrialisering växte många städer kraftfullt. Gatorna översköljdes av alla dessa människors avfall och exkrementer. Bara i ett fåtal orter hade man byggt ut avloppssystemen tillräckligt. På många platser ledde man fortfarande avloppet ut i närmsta flod, vilken blev till en smutsig, sjukdomsspridande dödsflod. Inte minst Thames och Mersey drabbades hårt. Politikerna och ingenjörerna insåg att man behövde leda bort avloppsvattnet till reningsanläggningar, och att dricksvattnet måste tas från andra ställen än från de nedsmutsade floderna.
Dessa åtgärder hade positiva effekter. Epidemier och sjukdomar minskade. Under decennierna runt sekelskiftet 1900 införde flertalet städer i Europa rening och bortledning av avlopp och gråvatten. Medellivslängden ökade dramatiskt i de flesta länder som en effekt av detta.
Nya problem
Att vi fick moderna bostäder med vattentoaletter och rinnande varmt och kallt vatten är något vi dagligen borde skänka en tacksamhetens tanke. Dessvärre har den stressade moderne människan inte insett vilket intrikat och känsligt system våra vatten- och avloppsledningar utgör. Det spolas ned mängder av saker i toaletten som inte ska vara där, exempelvis sönderrivna fotografier, öronpinnar, våtservetter och leksaker. I köksslasken häller många människor ut decilitervis med matfett varje år. Det byggs upp stora fettberg i våra avloppsledningar som stoppar upp vattnet och på sikt riskerar att leda till allvarliga skador på husen. Det är sådana problem som Stambytesgruppen.se får hjälpa till med att lösa.
Att våra svenska toaletter dessutom använder litervis med prima dricksvatten vid varje spolning, är en skandal. Det råder brist på tjänligt vatten för många människor i världen. Det borde utvecklas system för att använda regn- och gråvatten till att spola våra toaletter med. Det kan komma en tid då även Sverige saknar friskt vatten.